Det är mycket annorlunda hur apotekare jobbar i USA jämfört med hur vi jobbar här. Först
och främst så har de en utbildning som är på sex år och deras examen kallas för
Pharmaceutical Doctor (PharmD). Sista året av dessa sex spenderar de på
sjukhusapoteket men även på olika avdelningar på sjukhus där de jobbar under en klinisk
apotekare. De roterar och spenderar tio veckor på varje arbetsplats.
På sjukhusapoteket såg det väldigt annorlunda ut från i Svenska sjukhusapotek. I
Stockholm finns tex ett sjukhusapotek på Huddinge Sjukhus.
Det sjukhusapoteket är i samma
lokaler som Öppenvårdsapoteket men de är två separata enheter. I sjukhusapoteket görs
beredningar, infusionsvätskor etc som sedan distribueras till de olika avdelningarna på
sjukhuset. Där har de även ett team som jobbar med alla lälemedelsfrågor som rör kliniska
prövningar.
Öppenvårdsapoteket dispenserar medicinen till patienter/kunder.
På apoteket i new york fungerar det lite annorlunda. Sjukhusapoteket är en del av the
pharmacy unit som de kallar det. Detta är ett stort organ i sjukhuset och de har bland
annat ett team som gör "investigations" . Dessa utreder medicinska frågor av olika slag
som uppkommer i hela sjukhuset. De har ett team av kliniska apotekare som enbart jobbar
med kliniska farmaci och är stationerade på olika avdelningar på sjukhuset och sist men
inte minst har de "satalites". Dessa är "mini" apotek som finns stationerade på vissa
avdelningar för att snabbare dispensera akuta mediciner till sjuksköterskor.
Sjukhusapotek
På sjukhus apoteket jobbar det tre grupper av professioner. Apotekare, tekniker och kassa/
plockpersonal. Flödet är mycket annorlunda. När en patient kommer in med ett recept
måste de visa upp ett försäkringskort. Detta för att det inte finns någon nationell
läkemedelsförsäkring som i Sverige. När detta är uppvisat ges recept och försäkringskort
till en apotekare som lägger in allt i systemet. Ett svar på hur mycket försäkringsbolaget
betalar medicinen ges och allt lämnas över till teknikerna.
Apotekstekninker i USA är inte alls samma som i Sverige. Deras uppgift är att plock ihop
medicinen. I USA expedieras inte mediciner på samma sätt som här. Om läkaren har
skrivit ut 30 tabletter då öppnas en förpackning av aktuell medicin och enbart 30 tabletter
dispenseras i speciellt burkar. När detta är klart ges allting över till en andra apotekare
som dubbelkollar både första apotekarens jobb och teknikerns. Om allt stämmer lämnas
medicinen över till kassapersonalen som ropar upp namnet på patienten som har suttit och
väntat och efter betalningen är expedieringen klar. I samband med att patienten betalar
måste de även signera att de har mottagit receptet.
Som det låter så tar detta otroligt lång tid och patienter får vänta minst en halvtimme på att
får sitt recept hanterat.
En annan uppgift man har på sjukhusapoteket är beredningar av olika topikala salvor som
skrivs ut till patienter.
Dessa fungerar som små apotek som finns på vissa valda avdelningar. Det är alltid en
apotekare som bemannar dessa. De finns där för att snabbare kunna dispensera akuta
läkemedel som till exempel infusionsvätskor,profylax läkemedel som antibiotika bl.a.
Slutsats
USA har ett system som skiljer sig ganska drastisk från det vi har i Sverige. I USA ingår
oftast apoteksverksamtheten med allt det innehåller som del av sjukhuset och ägs av det.
Detta leder till de mycket utvecklade systemen de har och är också anledningen till varför
det kan se olika ut mellan sjukhusen.
En apotekare på ett sjukhus är anställd av sjukhuset oberoende på vilken av grupperna
han/hon jobbar i. Apotekarena har en otroligt stimulerande arbetsplats och kan hoppas
mellan de olika teamen. Detta öppnar upp mer möjligheter för utveckling. Som apotekare
har man mycket större ansvar och därmed välförtjänd respekt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar